Ett liv i lyx...

Jag ber om ursäkt för om jag inte hälsar på folk när jag är ute och går, men när jag är ute och går stänger jag av allt annat och är "ensam" med mina tankar, oftast dem mörkaste. Det är då jag funderar, grunnar, tänker, undrar, ifrågasätter, klurar, filurar men framför allt reagerar. Det har inte att göra med att jag inte vågar uttrycka mig inför den/dem som ger mig dessa mörka tankar, det handlar om att jag för det mesta finner det oerhört oviktigt och enegrikrävande att bråka med någon som tydligen vill slösa tid och energi på att "reta" andra.

Sen handlar det lite om stolthet. För precis som många andra jag känner är den svenska stoltheten kärnan i vårt samhälle. Man tvättar inte sitt bynke offentligt... That´s it!